Sen i höstas har jag tränat på Friskis & Svettis. På det stora hela är jag väldigt nöjd; det är ganska billigt, de ha många olika pass att erbjuda och lokalerna är fräscha och stora.
Men man ska ha klart för sig att Friskis & Svettis är inte som alla andra gym. Det är så sjukt svenskt på något sätt. Jag fick nästan en uppenbarelse när jag en gång var på ett jympapass typ 11.30 en vanlig vardag. Där samlades vi, i en stor rund ring kring en rågblond, vältränad och klämkäck kvinna på 38 år iklädd helröda kläder. Vi kanske var 100 stycken som slutit upp denna vanliga vardag för att träna våra kroppar med lite hederlig jympa. Medelålders karlar, tonåringar och tanter. Någon med slöja och någon med shorts från 1967. Alla få vara med och man får vara som man vill. Det är socialdemokrati i rörelse. Helt plötsligt insåg jag att den svenska folkrörelsen inte är död. Den hoppar runt och gör husmorsjymp till Orup och Danny.
Det kanske är därför som Friskis & Svettis är så populärt. Alla är lika och lika välkomna. Här är det inte meningen att man ska komma och sticka ut med sina stora muskler eller sina nya silikontuttar. Det är helylle, vardagligt och lite jante. Och det är inte bara så att alla får träna. Alla får dessutom hjälpa till om de vill. Inför varje jympapass står det en funktionär och vaktar dörren och ser till att vi inte går in i lokalen innan ledaren ger klartecken. Sedan samlar hen in alla passbiljetter med stor nogrannhet. I Friskissamhället fyller alla en liten, men ack så betydelsefull funktion.
Ungefär 500 000 svenskar är medlemmar i Friskis & Svettis. Socialdemokraterna har ungefär 100 000 medlemmar. Om jag var sosse, skulle jag inför nästa val hänga utanför träningslokalerna och dela ut flygblad för här finns en potentiell medlemsstock som heter duga. Alla ska med, alla ska jympa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar