Advokat bättre än lastbilschafför?

En gång i tiden pluggade jag på lärarprogrammet och blev intervjuad av en tjej som skulle skriva sitt examensarbete. Det handlade om klass i skolan och vi studenter skulle ge ett blivande-lärare-perspektiv på saken. Hur såg vi egentligen på det här med klass i skolan? Om det exempelvis var en elev som kom från en lägre samhällsklass, var det då viktigt att stötta henom för att hen skulle plugga vidare? De flesta höll nog med om att det var viktigt men det jag fann lite märkligt, var att det var självskrivet att högskolestudier var något eftersträvansvärt för alla. Allt annat var ett misslyckande.

Det viktigast tycker jag är att alla ska få möjlighet att välja det de själva vill göra. Oavsett om det är läsa till läkare eller bli lokalvårdare. Det är lika viktigt att elever med akademikerföräldrar kan bli stöttade till att välja yrken som inte kräver en universitetsexamen. En advokatson som vill bli lastbilschafför behöver nog mer stöd för att kunna följa sina drömmar än lastbilschafförsonen som vill bli advokat. Bådas drömmar är väl lika mycket värda.

Idag verkar det vara så tveklöst mycket bättre att plugga och få en examen. När vi hamnar i en lågkonjunktur så ska vi pumpa in folk på våra högskolor. Vad jag aldrig har fattat är var de alla ska jobba när de kommer ut på andra sidan. Jag skulle lätt vara mer bitter om jag var arbetslös, hade 240 högskolepoäng och 250 000 i skuld till CSN, än om jag bara var arbetslös.

Det är verkligen fantastiskt att plugga och alla som vill borde verkligen pröva på det (med cirka 300 hp i bagaget borde jag veta). Men. Alla passar faktiskt inte för att plugga vidare och det kan gälla folk från alla klasser.